It's to late to be smart now.
Det är torsdag morgon, och jag har precis kollat på andra avsnittet av årets julkalender. (Det är så mysigt, man blir som ett barn igen). Kan inte påstå att den är lika bra som "Mysteriet på Greveholm", men den 'Duger i Krig' så att säga;) Helt okej, men kass scenografi, men den har humor och de är huvudsaken.
Kan bara inte fatta att veckorna går så himla fort nu sen man började jobba. Helt sannslöst, känns inte som att jag hinner med så mycket mer än att jobba,jobba och jobba. Det är bra kul att allt bara snurrar på nu, ska bli så skönt att få sin första lön snart. Första riktiga lönen på fleeeera fleera månader. Au Pair jobbet gjorde inte en så rik, snarare mer fattig;) Men det var det värt, hade en underbar tid i London, dock inte lika underbar i Tyskland. Men den förtränger jag med alla soliga dagar, och mysiga stunder som jag/vi hade i London.
Ärligt talat nu, Jag saknar London, jag saknar allt som den staden hade, inte bara för att mina vänner fortfarande bor där, men det bidrar ju helt klart. Men London, shit, det är verkligen en underbar stad<3 Men nästa mål är väl att ta sig till New York, gifta sig med en snygg kändis, hade inte gjort mig något om det var typ Brad Pitt eller Zac Efron, resa jorden runt tillsammans med våra 3 bortskämda barn och leva lycklig i alla mina dagar;) Inte en sån dålig andra plan! Klart det kommer hända.....eller?! New York är iaf ett måste innan jag dör, tänker inte nöja mig med Ludvika, inte en chans. Detta är bara ett litet stopp innan man drar vidare till nästa äventyr. För jag vill inte bli som många andra ungdommar här i lilla Ludvika, att man bara nöjer sig med ett jobb på ABB, och en trång lägenhet. Jag vill se lite mer än gonäs reningsverk och nybygget på stan.
Min andra lilla dröm jag har är att få öppna en liten butik med bara roliga/fina saker i. Och i min lilla butik ska jag även ha ett litet fik, med bara goda bakverk och smörgåsar. Men det tar jag lite längre fram i livet. Först ska jag resa runt och upptäcka världen:)
En annan sak som också har hänt i mitt liv. Jag var till doktorn igår...igen, känns som att jag är där helatiden. Den här gången var det mitt lår, mitt högra lår. Det gör så ont på sidan av det, och jag vet inte alls vad det kan vara. Igår chansade doktorn på att det eventuellt kunde vara en trokant, (inflamerad slemsäck) fick jag iaf en kortisonspruta, som skulle hjälpa mot den eventuella inflamationen jag har. Annars blir det röntgen och ultraljud, och de vill jag helst slippa. Saken är den att när kortisonet värkar, så gör de bra mycket ondare än vad jag hade innan, så nu är det bara att hoppas. Kan inte påstå att det är kul att ha ett jobb där man springer hela dagarna, + att jag ska jobba på Piren i morgon, och att jag jobbar på lördag. Benet får ju inte direkt vila:S
Nu ska jag ta på mig min fina, röda, elkedjantröja och plocka i ordning på rummet lite, och vattna mina stackars blommor:S Sen bär det iväg mot Elkedjan, och ännu en dag med Tobias och alla knäppa kunder.
Ha en toppen dag allihopa<3
Nu är ju jag en av de som har flyttat från Ludvika, men jag tycker att det är väldigt onödigt att se ner på de som vill vara kvar? Alla är olika, en del t.ex. ogillar storstäder. De har ett jobb eller pluggar där, de har sin partner och familj där och trivs med det. Vad vore Ludvika utan dessa människor som väljer att stanna kvar? Ingenting! Jag och de flesta jag känner tycker att det är skönt att komma hem dit man växte upp ibland. Bara för att man bor kvar i Ludvika betyder det inte att det enda man får se i världen är Gonäs reningsverk.
Kram, puss, kärlek! 18 dagar!
Jag förstår vad det är du vill få fram, men det jag menar är att jag har drömmar som jag hoppas att jag ska kunna genomföra. Att det inte skulle vara skönt att komma hem till vänner och familj påstår jag inte alls. Att vissa väljer att bo kvar här har egentligen inget med mig att göra - förutom att jag inte vill göra det själv. Och jag tycker dessutom att jag har rätten att få vara lite negativ på min blogg, för det är ju trots allt så jag känner. Jag hatar inte Ludvika, eller människorna som bor här. Det är bara det att det inte är här jag vill vara just för stunden.
Sofia: Massa kärlek, kramar och pussar till dig med. Längtar oerhört mycket<3