Let us die young

Nu sitter jag här och funderar på om det är värt att gå ut i köktet och hämta en tallrik flingor eller inte. Anledningen till varför jag tvekar är för att jag tror att jag möjligtvis kan vara kännslig mot laktos, och seden för att jag egentligen går på diet denna vecka.  Men ärligt talat, sabbade väl allt totalt igår efter all Tequila och vodka vi drack. Så jag borde vara tillåten att äta lite flingor.  Och för det andra så har jag bara ätit en toast idag, och är sjukt hungrig just nu. Så det lutar nog starkt åt att smyga ut i köket snart. Gårdagen slutade förövrigt med att jag tog av mig både strumpbyxor och klackskor, och gick barfota i höstdaggen tidigt tidigt på morgonen. Rätt skönt faktiskt, men ack så smuttsigt det är på tyska gator.  Så,  nu vet ni det!
Och för övrigt så har jag väldigt tråkigt nu, har så tråkigt att jag faktiskt sitter och kollar på "Teen Mom". Det måste allvarligt talat vara ett av de smämsta programen. Inget jag rekomenderar!

Okej,  ärligt talat.  Jag vill till London! Jag vill också festa eller äta kinamat med människor jag faktiskt tycker om. För att bo på ett camp är faktiskt skit! Och det är i Tyskland,  som kan vara ett av de konstigaste länder jag varit i.  Passar dock väldigt bra att lyssna på Ebba Grön när man sitter här och deppar över hur grått allt är här.

För övrigt så tror jag att det spökar i mitt hus,  särskillt på mitt rum. Får sån kostig kännsla när jag går in på mitt rum, det känns liksom som att det är någon där. Så i över en veckas tid så har jag sovit med lampan tänd, och musik i högtalarna. Annars går det inte att somna, väldigt jobbigt! Och på dagarna när man går runt i huset så känns det som att man ser något i ögonvrån ibland. Riktigt läskigt,  särskillt om man är ensam hemma. Och nu sitter jag och skrämmer upp mig själv,  men ändå.  Tro mig,  det är läskigt!!
 
Nej, nu är jag trött,  tröttare än någonsin.  Ligger under en lekfilt, och lyssnar på go musik. Drömmer mig bort till ett bättre land, bättre stad, bättre umgänge!
Sov gott.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0