Nu tror jag nog att jag talar för både mig och Hanna.   Vi saknar Lobbyn, är det något som skulle kunna få mig att flytta tillbaka till Ludvika,  så är det nog Lobbyn, (och människorna som hörde till). Vi spenderade varje helg sen förra påsken på denna underbara bar,  sommaren var helt magisk och för att inte tala om vår roliga vinter.
Det bästa med denna bar är att de skjutsar hem en efteråt,  och de gör att den kvalificeras till "Världens bästa bar". Först serverar dom Alkohol, och sedan kör de hem en.  Perfekt!

Dock saknar jag ju självklart min familj, Sigge och Jonis oerhört mycket. Men jag vet att dom kommer komma och hälsa på inom en snar framitd<3
Familjen Corleone kommer och hälsar på den sista april, då blir det massa god mat och äventyr i London. Gissar på att det kommer bli en hel del shopping också:)  Underbart!


Juste,  tänkte bara säga att minsta trollet kissade i min garderob igår. (Av någon underlig anledning så är min garderob väldigt intresant för de båda prinsessorna. Att kasta runt skorna, och klampa runt i hela huset är bland det roligaste som finns. ) Ska tillägga att det var en olyckshändelse, men visst var det lite tungt att inse att någon har kissat i ens garderob, som tur var så missade hon skorna!

Och en annan grej som jag inte riktigt har fattat än är varför barnen alltid ska sitta i mitt fönster när dom kommer in i mitt rum?! Konstiga grejer de får för sig!

Dock är dom väldigt söta!

Efter någon timmas lyssnande på Maggots svammel, segande, byte av skor och letande efter en bra restaurang så hittade vi äntligen till detta lilla, mysiga, speciella ställe.
Först fanns det inga platser alls, så vi fick sitta vid en bänk och läsa menyn i ca 15 minuter, servitriserna sprang hejvillt där inne och ljudnivån vad allt annat än pratvänlig. När vi äntligen fick ett bord så gjorde jag och Hanna samma misstag som vi alltid gör.....  Vi bestället varsin rätt.. Även fast vi egentligen, innerst inne vet att vi inte kommer äta allt.  Och inte nog med att vi beställde varsin rätt, vi beställer också en förrätt! Så dumt, men så gott!
Maten var helt underbart god, (Som du kanske kunde lista ut på restaurangens namn så är den lite insprerad av afrika/indien/thai/you name it!) sällskapet var helt underbart, dejten bredvid oss var den tråkigaste dejten jag sett, och våra diskutioner var väldigt givande (som vanligt).
På väggen bakom mig så stog det skrivet med stora bokstäver "Love, Eat, Live and Party"..

Hanna- Alltså, jag har inte så mycket kärlek... och inte så mycket liv heller för den delen.. Så det är nog mest mat och party!

Älskar den här staden verkligen, man kan verkligen göra allt, helatiden, när man vill och hur  man vill! Vad mer kan man begära?

 

Tack för en trevlig kväll!

(Första vårpromenaden 2007, med Hanna. Vi åt soleroglass, plockade videkissar, satt på den lilla torra asfaltsfläcken, och sen kom Calle Lindblad).

I morgon hoppas jag att solen tittar fram, då jag och Hanna ska gå på Portobello road och köpa frukt (donuts), sitta i Hyde park och känna hur solen värmer våra små, fräkniga näsor, och bara njuta av livet vi lever i storstaden. Älskar den här staden och mina vänner som är med mig på det stora äventyret.  Tror inte att en flicka kan önska sig så mycket mer än detta..  (Eller kanske en bänk i en vacker trädgård)

Det måste ju vara en kärleksdröm, att få en sån vacker bänk av den man älskar!
(Fast jag skulle nog vilja ha den innan jag dör så att jag kan se hur fin den är.)
Tänk va underbart det skulle vara att sitta på sin egna bänk, en varm juni morgon, fötterna i det fuktiga gräset och med en stor kopp te i handen. Man känner hur den sköna försommardofren sveper förbi med vinden, igenom det blonda, lite rufsiga håret. Och med solen i ögonen, och fräknar på näsan, så lutar man huvudet mot sin bästa vänns axel och bara önskar att tiden skulle kunna stanna för ett litet slag. 
 
När jag blir stor så önskar jag nog mig en bänk till min och Hannas (potentiella) vackra juniträdgård.

Nu jäklar, snart är jag frisk!  Och de betyder att jag kan komma igång med springandet:)  Idag ska jag ner på stan och försöka leta reda på ett par springbyxor:)  Hoppas att jag lyckas med det!
Sen är det bara att köra på stenhårt!
Ser verkligen fram emot att få springa i Wimbeldon Common, eller någon annan härlig park här i London:)
Allt är så mycket roligare och lättare här i The big city!  Jag älskar det!
Till och med söndagarna är roliga här, och de är inte illa!!


Nej, nu bär det av till staden tror jag! Dock regnar det lite ute,  men det går nog bra ändå:)  Kan ju faktiskt ta regnjackan;)

Jag tror aldrig att jag kommer tillbaka till Ludvika!

Because you're mine, I walk the line..



No words can describe how I feel right now!
Yesterday was magical Darling!

Middag på W &co,  helt underbar mat,  vi åt "Steak wit chips and cafe-de-pari butter"  It was Lovely:)
(Vi skulle egetnligen ha ätit "Fish n Chips" men det är ju tusen gånger mysigare att sitta vid ett bord för två på W & Co)

Vi gick sedan ut i den lite halvkyliga luften, och kände små, lätta regndroppar komma sakta från himelen. Efter lite prat och skratt så gick vi in på en bar nere i centrala Putney. Där satt vi i soffan och pratade om livet, dåtiden, nutiden och framtiden..  Allt käns så overkligt bra!  Som i en film..  Men jag antar att det är så det ska kännas..


You said- "I Have always been thinking that, I would meet someone at the tube...And I was right"

.....för denna förkylning tycks inte gå över!  Känns som att jag har varit sjuk i en evighet, och det slutar inte.  Har hostat och snorat i flera dagarna nu. Vaknade 05.54 idag för att jag började hosta, och har legat vaken sedan dess. Inte alls roligt!  Nu ska barnen snart vakna också, och jag ska duscha för jag ser ut som ett vrak!
Idag är det nurcery för Bella, vilket hon tycker är jätteroligt,  och jag och Lillplutten ska gå på musik. Det är också rätt roligt, man sjungar barnsånger och fikar:) Helt perfekt!  Det lilla problemet jag har nu är att jag inte alls vet vart det är, men jag får väl försöka få tag på någon som kanske vet vilket hus vi ska vara i.. (Alla ser ju likadana ut här i vårat område)

Nu ska jag gå och plocka upp Loura:)

Ha en bra dag!

Nu sitter jag här med ett litet sovande barn bredvid mig,  ska försöka väcka henne och hennes lillasyster innom de närmaste minuterna. Men det är ju så söta när de sover;)

Idag var det strålande Sol och blå himmel när vi vaknade,  så kl 09.00 så var vi ut och gick en promenad i solskenet, och sen när vi kom hem så bakade vi en banankaka och åt lunch:) Nu ska vi väl fram med penslarna och måla vackra tavlor med glitter, antar jag:)


Men jag längtar nog mest till i morgon kväll!  It's Going To Be Lovely Darling!

Jag hatar helt bokstavligt talat förkylningar och allt som hör dem till!!!!
Nu har jag inte bara en rinnande näsa och hosta, utan jag har även ont i halsmusklerna för att jag har hostat så mycket, så nu kan jag knapt prata eller svälja, för då gör det jätteont.
Och i kväll skulle vi äta en riktig "English roast", och jag har sett fram emot det i flera dagar nu. Och självklart så får man larvigt ont i halsmusklerna lagom till söndagsmiddagen! Blä!
Som tur är så sa Victoria att hon kunde mixa ner allt till barnmat så jag kunde äta de med sugrör. Så jag kommer nog få i mig lite mat iaf! (Men jag tror inte mixat kött är lovely direkt).

Tidigare i morse så tog sig hela familjen och jag, en riktigt härlig promenad i Richmound Park. (för er som inte vet, så är det en grymt stor park i Richmound, med typ 600 vilda rådjur. Rätt coolt faktiskt!) Men vi han väl inte mer än gå 10 meter innan Bella faller handlöst rakt ner i den lerigaste vattenpölen. Och när vi ska mata ankorna så kollar Victoria bort 2 sek, och Loura faller handlöst ner i vattnet intill stranden. Så där står vi med två, leriga, blöta barn och matar ankorna. Runt om oss så springer det hundratals människor, hundar, rådjur och bara njuter av det sköna vädret som vi faktiskt har just nu:)


Nu har jag vilat i 1 ½ timme,  klockan ringde inte på de jag hade ställt den på, så jag sov 50 minuter förmycket än vad jag skulle,  men jag tror inte att det gör så mycket.. för under dessa 50 minuter så har solen tittat fram, och himlen börjar sakta men säkert spricka upp:)  Helt underbart faktiskt!  Så det kanske blir att gå på en liten promenad i solskenet eller så:)

Och nu har jag bestämt mig än en gång, men den här gången ska jag verkligen klara det också!
1½ månad= - 1 Stone.
Det kan inte vara helt omöjligt.  Eller det är inte helt omöjligt om man bara har diciplin på sig själv, (Men det är väl just den förmågan som jag saknar).
Men jag ska verkligen ge mig sjutton på att få bort lite överflödigt,  och jag har väl turen att bo bredvid en hälsoexpert, så jag kanske kan flirta in mig där lite, och få lite bra tips och råd:)  Inte helt fel!
Så så fort jag fått tag på ett par vettiga springbyxor så tar jag mig upp till Wimbeldon common och springer lite:) Det är ju helt underbart att få springa i parkerna!  Lovely!

Bortsett från regnrusk och hemsk hosta, så har denna dagen varit helt underbar!
Earl's Court - You made my life wonderful.....


Tisdag!

Igår var första dagen som jag var ensam med barnen,  vi gick iväg på en helt galen coffemorning,  det var barn, kakor, skrik, härj överallt.. Mammor och aupairer som skvallrade om det mästa som händer i kvarteret, det kändes genast som att jag var med i Desperate hosewifes,  men det var rätt kul ändå.. Kakorna var goda:)  och de tycket nog både jag och mina två monster!

Idag är jag förbannat sjuk,  har ont i örat, är totalt genomförkyld och hostar konstant. Börjar misstänka att det inte blev bättre när Bella nös mig och cupcaken rakt i ansitet..Men som tur var är Victoria ledig från jobbet idag, så jag ligger nu nerbäddad i min säng och lyssnar på Phil Lynott.  Tror jag ska gå och köpa nässpray snart,  orkar inte med detta längre!

Idag var det Cupcakesbakning på Hög nivå på  28 Coldstream Gardens,  Kladdigt, rörigt och mjöligt men väldigt kul. Flickorna älskade att dekorear de små bakverken, eller jaa... Bella älskade att dekorera dem och äta strössel,  Loura-Kitty åt mest smet och frosting. Hon var kladdfia nr 1.

Resultaten blev iaf underbart:



Älskar verkligen mitt jobb<3

Idag har vi varit hos Memme och Popps (farmor och farfar). När vi för en gång skull var ute i god tid, och faktiskt bara kom iväg 30 minuter senare än vad vi tänkt oss, så hade inte memme och popps kommit hem  när vi anlände till huset. Som TUR var så hade Bella tagit med sin scooter, så vi åkte upp och ner för backen tills Memme och Popps kom hem från kyrkan. Solen värmde verkligen våra bleka ansikten idag när vi var i Kent. Helt underbart!  När vi äntligen kom in i huset så börjde flickorna genas leka med Mandys gammla leksaker och det är ju helt otroligt hur två så små flickor kan stöka ner så mycket på så KORT tid, helt galet.  Bra gjort flickor! 

Vi åt goda smörgåsar till Lunch idag och drack vitt vin med tonic i.  (Egentligen skulle de vara fruktsoda i, men Ben tog fel flaska..  Sånt som händer!) Så lite starkare blev det allt, men det slank ner ändå.

---

Nu blir det snart lite middag med Hanna panna,  Vi ska gå och utforska stället som jag bor på:)  Ska bli spännande..  iiih kan inte riktigt fatta att jag och hanna bor på samma ställe igen, eller nästan samma iaf:)  Helt underbart!
Älskar dig stumpan <3  Det kommer vara vi föralltid!  Vi är oslagbara!!
Ses snart Hannie..

Gosch, va jag har saknat min Hannelihanna.  Det var helt underbart att få krama om henne vid Notting hill gate igår kväll. Jag skulle nog ha kunna stått där hela kvällen, om de inte had varit för att vi hade planerat att äta kakor, dricka vin och sedan gå ut på Notting hill Art club, som också var helt undebart. 

Allt börjde med att jag glömde Hannas hårspännen, och chokladsåsen som hannas familj hade beställt från Sverige av mig:P Men när jag ätligen satt på tuben, tillsammans med en främmande kille som hjälpte mig enda till Notting hill gate, så kände jag hur det började pirra rejält i min mage.  Jag hade ju inte träffat hanna på flera, flera veckor, så jag hade verkligen myror i hela kroppen den kvällen.
När vi äntligen sågs så var det som i en film,   man bara vände sig om och helt plötsligt så stod hon där.. Jag skulle verkligen kunna dö för de där ögonblicket när vi såg varandra, och bara skriker rakt ut av lycka, och kramas i flera miljoner sekunder. (Om ni har missat det så älskar jag verkligen min Hanna F Berg).

Vi gick in på första bästa mataffär och köpte lite kakor,  där visade det sig att den svenska banken hade gett mig en gammal £ 5, så det gick inte så bra att betala med den tydligen, och jag fattade först inte vad kassörskan sa, för hon baratade snabbt och tyst och verkade inte vara jättenöjd med sitt jobb.
Vi går och pratar och skrayyar hela vägen hem om all möjligt som vi missat under de senaste veckorna då vi varit ifrån varandra, så det är mycket att ta igen nu.

När vi kommer hem till Hannas lägenhet så möts vi av en liten Madox (hannas barn) i pyjamas som kastar sig runt Hanna, och de är då man förstår att vi har de bästa jobben någonsin.

Men kvällen var långt ifrån slut där.. Hanna, Sara och jag,  sitter och pratar och skrattar och dricker två falskor vin inne på hannas rum, efter detta så bestämmer vi oss för att gå till Notting Hill Art club,  det var tydligen någon slags "alternativ" club i Notting Hill. (Karin, du skulle ha älskat den,  alla hade roliga/snygga stilar och kläder på sig). Vi dansade där och hade det jättekul,  "cidern" var dock asäcklig,  den smakade typ öl blandat med vatten,  usch usch.. Kommer aldrig beställa de igen. Musiken var konstig men bra,  man kunde iaf dansa bra till den! och de är ju helt klart ett plus i kanten!
Lite jobbiga killar fanns det ju också,  men tydligen så var detta den bästa clubben som Hanna och Sara hade varit på.  Folket på denna clubben var tydligen inte så "kladdiga" som på andra ställen här i London.

---

De jobbigaste vart nästan när vi skulle gå ut,   då några fula tjejer tränger sig före i kön och är allmänt otrevliga. Och inte nog med det,  jag minndes inte heller vilken buss jag skulle med,  och kunde inte adressen hem..  Tunnelbanan hade tydligen slutat gå då man kom ut från krogen. Så vi frågade några personer men ingen visste varken vilken buss, eller åt vilket håll, eller om det ens gick bussar hem till mig, så chansen att komma hem till min säng började sakta men säkert tyna bort. (dessutom så regnade det och mina skor hade gått sönder så jag var verkligen jätteblöt och kall om mina fötter). Det hela slutade med att jag fick dela säng med Hanna och Sara och skicka ett sms till Ben och Victiroa och säga att jag inte minns vart jag bor och inte vet vilken buss jag ska ta hem.
Mitt nästa uppdrag här i London är att gå omkring och kolla runt och bekanta mig med området.  Tror nog att de är den bästa lösningen på allt!

När vi väl kommit hem till Hanna så kröp vi ner i sängen alla tre,  jag och hanna pratade hur länge som helst, tillslut så dog vi båda två utan att ens säga godnatt.   Antar att vi ha mycket att ta igen! och man vill ju inte gå miste om några minuters pratande.

Kvällen var mer än lyckad,  tack så mycket hanna och sara för allt roligt som hände igår<3

Igår var det första dagen med familjen. Allt är verkligen hur bra som helst,  familjen är jättetrevliga och barnen är busiga men alltid söta och goa. Igår åkte vi till Wimbeldon common och tog en skön promenad med hundisarna. Laura vägrade sitta i vagnen så de tog oss en bra stund att gå runt parken. Vädret var skönt,  riktigt varmt och härligt i solen faktist, och det luktar VÅÅÅR överallt.  När vi kom hem så hade Victoria (mamman) låst oss ute, så vi var tvungna att gå till grannen, med minsta barnet och två galna hundar och sitta där till Zaza (Deras förra au pair) kom hem. Men när vi efter många om och men( eller "After many ifs and butts" som Johans syster sa i Barcelona), och efter att vi hämtat Bellan så satte vi oss och åt lite lunch. Efter lunchen så gick minstingen och sov en sväng, medans vi andra satt och kollade på tv (cartoons) och lyssnade på Bellans, otroligt söta, engelska:)  Det var bra mysigt..  
Några timmar senare så gick vi över till Sara och Tess,  där vimlade de av massa galna barn som sprang runt, lekte, skrek, åt kakor,  allt var helt enkelt rätt galet.
Kvällen var rätt lugn och skön, enda tills vi skulle bada de små trollungarna,   Bella vägrade göra allt Victoria sa till henne, (allt bara för att hon Vägrade sova tidigare på dagen). Men det ordnade upp sig efter ett tag och de små liven somnade till slut. En rätt söt med lustig sak som Bellan Alltid måste göra innan hon somnar är att pussa en på båda ögonlocken och på munnen,  sen är hon redo att sova.   Hon är verkligen jättesöt.

...på onsdag så bär det av!  Då flyttar ännu en del av lilla Ludvika ut i vida världen.  Kan inte beskriva kännslan jag har i kroppen just nu,  den är rätt blandad. Ska bli så skönt att lämna Ludvika,  men mindre skönt att "lämna" alla nära och kära. Dock tror jag att de kommer finnas kvar när/om man kommer hem igen.. Men Hanna säger att hon ALDRIG ska komma hem igen.. så vi får väl se om det bara blir 5 ½ månad eller en livstid! För som ni alla kanske redan vet, (och för er som inte vet de), så är jag och Hanna, BBF, Tvillingar, Soulmates, what ever you call it och vi kan aldrig göra saker ifrån varandra. Vi lever helt enkelt samma liv och kommer nog alltid göra det.. Och den här tiden som vi har varit ifrån varandra nu har nog varit bland de värsta i mitt/vårat liv, men det ska det bli ändring på snart!   VI SES SNART HANNA! ÄLSKIII..